Vill skrika!

Känns lite konstigt att blogga nu för tiden. Jag skulle så gärna vilja ha en sån där härligt glad blogg som präglas av roliga inlägg som får läsarna att le men när livet inte ser ut på det viset så är det svårt. Jag försöker hålla humöret uppe trots motgångar men herregud vilket år vi har haft!

Först blev pappa sjuk och då följde månader av provtagningar, olidlig väntan och skräck. Och nu min älskade syster! En vecka har gått och det har varit en olidligt lång vecka.

Jag tänker inte skriva mer om det här för hur jag än försöker så är det bara att inse att jag inte är så öppen av mig.

Att skriva av sig är bra men det är inget jag vill göra inför allmänhetens ögon.

Så vad har jag en blogg till?? Ja det kan man fråga sig.